Systemisk och Agile..

Systemisk och Agile

Systemisk och Agile är begrepp som fångats upp/tillämpas branschmässigt men är värda ett bättre öde.

Begreppet ”systemisk” torde vara neutralt i betydelsen ”omfatta allt i(nom) organismen/organisationen”, oavsett om det avser en människa eller en organisation, dvs t ex företag, avdelning, förening eller statliga, kommunala organisationer.

Med systemisk avses hela systemet t ex med ”systemisk verksamhetsutveckling” avses då all verksamhet som sker inom det system som berörs. En organisation, ”www.systemisk.org”, skriver om sig: ”arbetar med förändring och lärande för individ och organisation inom främst logistik, transport och trafikområdet.”

De har därmed begränsat begreppet till vissa branscher medan det borde omfatta så mycket mer.

 Agile är engelska och betyder smidig, vig, lättrörlig. Tillämpat inom systemutvecklingsbranschen sägs bl a ”Grundtankarna bakom agile bygger på att göra kunden/användaren nöjd med det som utvecklas genom ett mycket nära samarbete under hela utvecklingstiden med täta och regelbundna möten mellan utvecklare och beställare/mottagare. Arbetet bedrivs inkrementellt och iterativt vilket innebär att regelbundna mindre leveranser sker och att saker löpande utvärderas och kan ändras för att möta nya krav och önskemål.”

 Det som hävdas ovan är i sig inte felaktigt men begränsat till vissa verksamheter.

En beskrivning är förbluffande nog

” EN SYSTEMISK ORGANISATION

Varför fungerar inte förändringar?

Hur får man med sig alla medarbetare i förbättringsarbeten?

Hur når man ledningen med olika förändringsidéer?”

 En organisation är i sig ett system och ett system avser en organisering av något. Problemet blir då ofta att man en gång i tiden har organiserat sig utifrån den verklighet, de hjälpmedel som då fanns. När omvärlden förändras, man tänker annorlunda, har nya verktyg, ny teknik blir det tidigare organiserandet i sig ett hinder för förändring. Nomenklaturen för ”befattningarna” måste då ses över på ett ”smidigt, vigt, lättrörligt”, agilt sätt. Är man då ”nöjd” för att kunden/användaren är nöjd så skapas inte de nya verktyg som med större förståelse för den nya teknikens möjligheter är uppnåeliga. Det man inte tror är möjligt efterfrågar man inte då man av tradition är tuktad att enbart tänka inom de ramar som existerande organisation satt upp.

 Om man inte vet vad omgivningen har störst nytta av kan man inte heller samarbeta ensam, dvs utan att förvänta sig tack göra så att man underlättar för sin omgivning. 

Föreningen AktivtDeltagande,  har tagit fram en metodik som förenar systemiskt och agilt, UC-metodiken. Där utgår man från en helhetssyn på verksamhet, manifesterat i att alla deltar, ingen ”representerar” något utan deltar utifrån sina erfarenheter och kompetenser. Genom gruppdynamiken skapas den tillit som får utgöra grunden i att finna det gemensamma intresset på ett ”smidigt, vigt, lättrörligt”, agilt sätt. 

UC-metodiken är tillämpbar överallt där människors insatser är avgörande för verksamhetens framgång. Den är en metodik som alltid är i fas med de resurser i form av människor som man har tillgång till. Den är inte begränsad till bransch, teknik eller organisation. 

Som en bieffekt fås en internutbildning och höjning av duglighetsnivån. Kombineras deltagandet dessutom med leverantörer och kunder, kanske tom med ”konkurrenter” höjs hela branschens potential.  

Nackdelen med metodiken är att den förutsätter modiga chefer som inte längre anser sig behöva vara bäste utföraren utan nöjer sig med att leda bästa verksamheten. 

Metodiken utgår, till skillnad från vissa andra metoder, från att individerna redan är kunniga, intresserade av verksamheten och villiga att utvecklas. I komplexa verksamheter finns det ingen som kan allt men tillsammans kan alla mer.